och nu minns jag - jag förstår inte livet, inte det minsta!

publicerat i Min vardag;

Jag har sett kärlek från båda sidor nu,
från och ge och ta och ändå ser jag bara kärleksillusioner
och nu minns jag jag förstår inte kärlek, inte det minsta.

Och jag skulle ha ringt dig ikväll men handen fastnade framför mig,
och jag skulle sagt; "jag älskar dig" men stolthet kom i vägen.
Och du eller jag vem är konstigast, är det bara jag som förändrats
ja nåt är borta men nåt hittas, varje dag.

Jag har sett livet från båda sidor nu,
från upp och ner och ändå ser jag bara livsillusioner
och nu minns jag jag förstår inte livet, inte det minsta.

Har sett allt från båda sidor nu,
från in och ut och ändå ser jag nu bara illusioner.

_________________________________

Jag börjar inlägget med en låt, som har betytt otroligt mycket för mig ... och betyder fortfarande för jävla mycket. jag kände så en gång, sådär lite hopplöst - när jag inte förstod så mycket - när jag kände mig sådär förvirrad.

Det har stupat neråt ett tag nu , jag är fortfarande där nere och tragglar, geggar och snurrar runt. I ett sorts vakum där jag inte tar mig ut. Jag är införstådd med att det måste vara så just nu, att det är okej att det får vara så. Kalla det att prata i gåtor. Men det är svårt att sätta ord på känslorna - som jag knappt vet vilka dom är .

Det kan tyckas , att jag har varit så lycklig - levt på rosa moln, men icke. Det har varit berg och dalbana i känslor, med relationer, med familje-band, framtiden och dess planer. Med styrka, svaghet, med hälsa och kost, ... med vad jag egentligen är.


Jag är en annan Therése nu , som vill något helt annat - än vad jag tidigare inte visste existerade.
Att inte tillåta sig se någon annan väg, är som att kväva sig själv, låta sig själv drunkna och

...det ger bakslag.


Ångrar inte en sekund i mitt liv och mina val,
men.. att ge allt man har - för att vinna - gör också att man är lika beredd på att bli helt söndertrasad och sönder när man förlorar. And - here i am - svag, liten, inte alls sådär stark. Jag är svag nu , svag , svag , svag.

och jag tillåter mig att vara det.
... och jag känner inte igen mig ( för det här är inte jag )

eller också .. så är det precis vad jag är.
som vilken levande varelse på denna planet som helst.










ha en fortsatt bra dag allihopa!


/ Therése




Kommentera inlägget här :